Måndag 19 juli 2010

Om jag vore författare skulle jag skriva just den boken, De bruna ögonen. Men nu är jag ju inte det och dessutom är jag troligtvis bättre på att berätta än att skriva så därför stannar mina försök vid de rader jag skrivit. Och boken då? Jo, hela storyn finns i mitt huvud och skulle kunna berättas,,,,men att spela in och lägga här,,,nja,,,,inte så intressant för den som besöker min blogg.
Har du reagerat på titeln? Den är medvetet vald för jag tycker livet handlar om så mycket betraktelser och intryck som vi tar in via just ögonen. Nu råkar mina vara bruna så därför valde jag just denna rubrik. Men texten ska tolkas utifrån betraktelser i livet. Vad är då min senaste betraktelse?
Jo, igår var jag i Stockholm och besökte Gröna Lund med en gäng barn med sina respektive. På Gröna Lund finns det mycket att betrakta som ger intryck. Jag tänker inte då på alla åk attraktioner utan alla de som nyttjar dessa, människor. Så många olika människor i alla åldrar, färger och nationaliteter. Sverige har blivt mer mångkulturellt. Första gången jag besökte Gröna Lund var för 35 år sedan och då var en annan färg eller ett annat språk högst ovanligt i detta myller av människor. Idag var det hellre norm än ovanligt. Så härligt en känsla av att befinna sig mitt i världen, alla dessa nationaliteter och färger samtidigt på samma plats, det är berikande för mina intryck som betraktelsen ger. Hur gick det då med mitt eget åkande i alla de attraktioner som erbjuds, Med det blev det inget. Däremot njöt jag av att se barnen ta sig an sin bror Paulo som njöt storligen. Om det nu berodde på alla åk attraktioner eller all den uppmärksamhet han fick ska jag låta vara osagt men jag kan gissa att det var kombinationen som fick Paulo att trivas så enormt. Jag kommer berätta mer om Paulo senare, Paulo en av mina sex barn som är så mycket men samtidigt så annorlunda. En livsmiljonär som lär mig så mycket.
Vi hörs